| Många av de seder & bruk som vi använder oss av i dag har anor sedan mycket lång tid tillbaka, men en del har tillkommit under senare tid. Vid dagens bröllop kan du utan problem ta med både gamla och nya seder som passar just det bröllop du alltid drömt om. Här kan du hitta information om några av de vanligaste sederna och bruken. |
| Ankomst till kyrkan | topp | |
| Brudparet är ju de som kommer sist till kyrkan. Enligt den Svenska traditionen är det brudgummen som för bruden till altaret. Det förekommer också att fadern eller någon annan nära anhörig lämnar bruden till den vid altaret väntande brudgummen. Gästerna skall förstås vara på plats inne i kyrkan i god tid innan kyrkklockorna börjar ringa. | ||
| Bestman | topp | |
| Best man är den person som står vid altaret tillsammans med brudgummen eller ensam beroende på typ av ceremoni ni valt och inväntar bruden/brudparet. Han ansvarar för ringen/ringarna och är brudgummens allt i allo. Bestman är oftast brudgummens bror eller bäste vän. Bestman har alltid likadan klädsel som brudgummen. Han fungerar också som brudgummens stöd i största allmänhet. | ||
| Bordsplacering | topp | |
| Det traditionella är att brudparet sitter i mitten vid honnörsbordet Bruden sitter på brudgummens högra sida och till höger om bruden sitter brudens far och till höger om honom brudgummens mor. Till vänster om brudgummen sitter hans mor med brudens far närmast till vänster. Enligt traditionen sitter närmaste släkten nära brudparet, men det kan ju vara bättre att placera de som trivs tillsammans ihop. Gifta par och sambor bör inte sitta bredvid varandra. Se även etikettdoktorn | ||
| Borgerlig vigsel | topp | |
| Bestämmer ni er för att gifta er borgerligt behöver ni två vittnen. Det går bra med egna vänner, släktingar eller några från stadshusets personal. Ni behöver inga ringar men ni måste ha med er intyget på hindersprövningen. Ni behöver inte heller några särskilda kläder. Det finns två versioner av vigselakt den ena tar 2 min och den andra en halv minut. Det är gratis att gifta sig borgerligt. | ||
| Brudbukett | topp | |
| Enligt traditionen skall det vara en gåva från brudgummen. Det blev vanligt i mitten av 1800-talet. Buketterna var från början små men blev med tiden allt större. På senare år har allt mer avancerade bindningar blivit populära. De flesta brudar vill nog välja själva för den skall ju passa till hår klänning och makeup. Det skall var en blå blomma i buketten för det bringar lycka. Det är ju också en fråga om man skall kasta ut buketten bland gästerna som i amerikansk tradition där den som fångar är den står närmast i tur att gifta sig. Eller behålla den och få den konserverad. Den svenska traditionen är att man skall dansa kronan av bruden och den kvinna som hamnar närmast kronan skall stå brud härnäst. Klicka på blomsterhandel | ||
| Brudkista/hemgift | topp | |
| Förr när dottern skulle giftas bort hade hon en brudkista med olika saker till det nya hemmet. Brudkistans innehåll var en del av hemgiften och det var mest linne, dukar, servetter, underkäder. Traditionen som sträcker sig långt tillbaka i tiden finns i vissa delar kvar än i dag. Men som den moderna kvinnan du är så har du säkert annorlunda innehåll i sin ”brudkista”. | ||
| Brudkrona | topp | |
Kronan lånades i äldre tid ut av kyrkan till "kyska brudars skrud". Den visar brudens renhet och dygd och är en symbol för hela bröllopet. På 1800-talet blev metallkronan omodern och användandet av myrtenkronor blev vanligt. På 1900talet blev brudkronorna stilrenare och utförda i silver. Men det är inte så vanligt att bruden bär krona i dag. Klicka på Guld & Smycken |
||
| Brudskådning | topp | |
| På 1800talet beskådades brudparet i kyrkan i samband med högmässan. I en del socknar fick brudparet stå på en stor sten ute på kyrkbacken. När sedermera vigseln flyttades till hemmet eller prästgården var det inte längre lika lätt att titta på brudparet. På kvällen gav man sig då av för att ropa ut bruden Det förekom även att det sköts salut för brudparet och det kom folk från alla håll. I dag lever brudskådningen kvar i form av bröllopsbilder på tidningarnas familjesidor och på internetsidor eller fotografernas skyltfönster. | ||
| Brudnäbb | topp | |
| Brudnäbbar kan vara era egna barn eller släktingars som går före brudparet in i kyrkan. Är de väldigt små kan det bli tröttsamt och tråkgt för dem så det är ju ett plus om någon släkting finns på första bänk för att ta hand om dem om det skulle behövas. | ||
| Frieriet | topp | |
| Bengt Ivarsson Nattfrieri Så här kunde det gå till förr i tiden, mest bland bönder på 1700- och 1800-talet i mellersta och norra Sverige.Under större delen av året låg ungdomen i loft, bodar och lador, och för flickorna också fähus. Där stod de inte under direkt uppsikt av de äldre. De ogifta pojkarna drog nattetid runt i gårdarna och besökte flickorna. Under den rundvandringen parades de ihop två och två för att dela säng under natten. De stora friarkvällarna var lördags- och söndagsnätterna. Då samlades byns pojkar framåt kvällen på en bestämd mötesplats medan flickorna bäddade ner sig hemma på gården. Så började man i uppsluppen stämning vandra mellan gårdarna och knacka på hos flickorna, som vanligen hade en gemensam sovplats utanför själva boningshuset. När pojkarna kommit fram började man ”tala in sig”. Ofta hade man utvecklat en raljerande ritual med bönande anrop till flickorna eller en kvick dialog mellan parterna. Väl inne satte sig pojkarna runt om på sängkanterna. Efter en stunds diskuterande drog man vidare och lämnade då en sängkamrat till var flicka. Hopparningen kunde antingen ske på pojkarnas initiativ eller genom ett förstulet signalerande mellan en intresserad pojke och flickan i sängen. Man kunde också överlåta initiativet helt till flickan genom att pojkarna slängde sina mössor i hennes säng, varefter hon valde ut en. När friarparet lämnats ensamma låg man och diskuterade veckans begivenheter och olika friares företräden. Pojken bjöd ofta på medhavda karameller och flickan gav pojken en klunk ur brännvinsflaskan, som skulle finnas nedstoppad i ena sänghörnet. Innan det var dags att ge sig av framåt morgonen, kokade fickan ofta kaffe. Kringgången hos byns flickor gav pojkarna en möjlighet att pröva sig fram för att så småningom etablera en fastare friarkontakt med en bestämd flicka. Flickans inställning kunde man också ta reda på utan att behöva ställa en direkt fråga genom att t ex ge henne en gåva – en ”känning”. Mottog hon den var det ett tecken på samförstånd. Det förekom också att pojken lämnade sitt fickur hos flickan. Fann han det hängande uppdraget på väggen vid nästa besök var detta ett tecken på att han accepterats Nattfrieriet finner vi inte bara i Sverige. Det har i olika former varit utbrett i Norge, Finlands och Estlands svenskbygder, Centraleuropa och i Skottland, Wales och Bretagne. Emigranter förde nattfrierisederna till USA. Själva uppträdandet mellan pojken och flickan var reglerat av en rad bestämmelser – en ”bäddetikett”. Den innehöll bl a bestämmelser om vilka klädesplagg som fick tas av under natten. Flickor som visat sig för tillmötesgående sades ha ”legat bort sig” och kunde därigenom få en stämpel på sig för all framtid. Man kan alltså anta, att själva begynnelseperioden med flera olika friare normalt präglades av sexuell avhållsamhet. Men en kontakt, som fördjupades till en fast friarförbindelse med sikte på äktenskap kom ofta att innebära en föräktenskaplig sexuell förbindelse. Dessutom Källa |
||
| Förlovning | topp | |
| Ett romantiskt löfte om att ingå äktenskap med varandra. Det har ingen juridisk betydelse utan är bara ett avtal mellan de förälskade. Det är ju en tanke att det skall vara en prövotid innan äktenskapet ingås. Det är i dag vanligt att unga människor förlovar sig utan att ha för avsikt att gifta sig. | ||
| Förspelet | topp | |
| Bengt Ivarsson
Var noga med förspelet! I många avseenden liknar människan djuren. T ex ritualen med förspel. Orrens förspel är kuttret på myrarna och tranans är dansen och trumpetandet vid Hornborgasjön. Människans förspel är frieriet. I motsats till orren och tranan utförs det vanligen med endast två närvarande. Utom kanske i muslimska länder, där mannen av rationella skäl passar på att fria till en hel grupp på en gång när han ändå är igång. Mannens frieri utförs vanligen med ett eller flera knän i backen. Ett väl genomfört frieri leder nästan alltid till den önskade föreningen. Den som slarvar avvisas ofta och får försöka sin lycka på annat håll. Därför är det viktigt att den som skall till med det förbereder sig noga. Friarens val av frieriplats är viktigt. Den ideala platsen är en tät gräsmatta i vågplanet på minst 10 kvadratmeter utan kvarvarande dagg. Den bör vara väldränerad för att friaren inte skall bli våt om knäna. Friarens klädsel, speciellt byxorna, skall väljas så att han slipper medföra liggunderlag vid knäfallet. Idealet är byxor inköpta på en secondhandbutik t ex Myrorna. Byxorna kan då kasseras efter ritualen. I detta fall bör ett annat par för ombyte medföras. Om friaren bär märkeskläder t ex Armani eller Gucci, speciellt vita byxor i kaukasiskt eller motsvarande linne, bör liggunderlag brukas. Män som bär Armanikostymer har sina skäl att göra detta och känner att de förlorar sin visuella potens utan sina märkesbyxor. Liggunderlag inhandlas då lämpligast i en Fjällrävenbutik. Ett sådant liggunderlag kan skäras till så att det räcker för 8 frierier, om man betraktar varje delunderlag som en förbrukningsvara och om knäfallet sker med bara ett knä i backen. När friaren inser att frieriepoken är slut, kan ev kvarvarande underlag med fördel användas som födelsedagspresent åt giftasvuxna karlar som ännu inte ingått i det äkta ståndet. Frierier kan i likhet med körkortsprov utföras hur ofta
som helst. Jag avser att göra en utförlig undersökning av frieriet i Sverige. Det vore därför tacksamt om jag kunde få in rapporter om både lyckade och misslyckade frierier. Angiv gärna hur många kön som varit representerade vid frieriet, antal lyckade och misslyckade frierier som kontrahenterna deltagit i tidigare, ålder på friaren, markunderlag, temperatur, tid för ritualen i hela minuter och annat som kan berika undersökningen. Sänd uppgifterna till adress som framgår av min hemsida www.talskrivaren.se |
||
| Hindersprövning | topp | |
| Ni ansöker om hinderspövning hos skattemyndigheten och det har tagit över den juridiska betydelsen för lysning. I ansökan måste man försäkra att att man inte har varit gift eller om man har det hur många gånger. Och så måste ni försäkra att ni inte är släkt med varandra. För utländsak medborgare finns det särskilda regler kontakta den lokala skattemyndigheten så får ni hjälp. Hindersprövningen gäller 4 månader. | ||
| Kyrklig vigsel | topp | |
| Kyrklig vigsel är juridiskt
bindande. Kyrklig vigsel är fortfarande den vanligaste. I kyrkan
sitter alltid brudens säktingar och vänner på den
vänstra sidan om altargången anhöriga längst
fram. När alla kommit in så kommer era föräldrar
in sist av gästerna. När bröllopsmarschen tonar ut
kommer brudparet in bruden på brudgummensvänstra sida.
Om det är brudens fader eller annan anhörig som skall överlämna
bruden går hon på den högra sidan i de fallen står
brudgummen redan vid altaret med sin bestman och väntar. Bestman
brukar vara den som håller reda på ringar. När psalmsång och lovprisning är över pratar prästen om äktenskapet och läser ur bibeln. Efter det kommer Frågan? När ni båda svarat ja (förhoppningsvis) är det tid för ringarna, för nu skall prästen välsign dem och sedan är det dags att avge trohetslöftet om att älska varandra i nöd och lust. Vill ni så kan ni komma överens med prästen om en egen romantisk variant annas är det bara att läsa efter prästen. Nu är det dags att trä på ringarna och prästen förklarar att ni nu ingått äktenskap med varandra. Det är nu dags för ytterligare en psalm. Brudparet faller sedan på knä på altarrundeln. Prästen läser en förbön och sedan Fader Vår. När ni kommit så här långt är det tid för vigseltalet och efter det är vigseln klar. Ni vänder er mot församlingen och går sedan ut ur kyrkan. Om det finns tärnor och marskalkar följer de omdelbart efter brudparet Näbbar går före brudparet. klicka på Svenska kyrkan |
||
| Lysning | topp | |
| I dag har lysning helt tappat betydelse. Men ända fram till 1973 var det tvunget enligt lag att lysa tre söndagar i rad. Det blivande brudparet skulle då, finnas på plats. Anledningen var att församlingen skulle kunna protestera mot giftermålet. Men man kunde inte komma med vilka protester som helst utan det fick i så fall handla om släktskap, sjukdom eller liknande som förbjöd äktenskap. Vill ni att det skall lysa i dag så kontaktar ni prästen i brudens församling så ordnas det. | ||
| Marskalk | topp | |
| Marskalken är den som hjälper brudgummen, han kan även fungera som kyrkomarskalk och hjälpa gästerna tillrättta. Ni kan ha flera marskalkar om ni vill de är då med i brudföljet vid in och uttåg och står vid sidan av altaret. | ||
| Morgongåva | topp | |
| Hedersgåva som ges av brudgummen till bruden morgonen efter bröllopet. Har rötter mycket långt tillbaka i tiden. Var inte frivillig, utan lagstadgad, och avskaffades ur svensk rätt 1920. Troligen har morgongåvan från början varit ett pris för kvinnans jungfrudom. I dag har gåvan en romantisk innebörd, är ofta ett vackert smycke eller något annat personligt. Klicka Guld & Smycken | ||
| Möhippa | topp | |
| Möhippan har anor långt
tillbaka i tiden då anordnades så kallade mökvällar.
Möhippan uppkom redan på 1600-talet och är 200 år
äldre än svensexan. Mökvällen arrangerades av
brudens föräldrar för släkt och vänner kvällen
före bröllopet och var en fest där enbart kvinnor deltog.
Hippa är ett ord som började användas vid sekelskiftet
1800-1900 och betyder festlig sammankomst. Vid dessa tillställningar
skulle bruden bada, vilket inte var så vanligt förr. Hon
badade då tillsammans med sina väninnor. Det är vanligt
på möhippor idag med spa-besök, bubbelbad, massage
och ansiktsbehandlingar. I dag anordnas möhippan av vänner för den blivande bruden och är ingen vanlig tjejträff utan en träff som blir minnesvärd för den blivande bruden. Speciellt för möhippor, då som nu, är att bruden ”kidnappas”, att deltagarna brukar vara utklädda och att klä ut bruden som parodi på bröllop. Det är även vanligt att väninnorna ordnat olika "hemskheter" för bruden som avslutas med en middag tillsammans med sina närmaste väninnor. För mycke alkohol gör ingen glad och minst av allt den blivande bruden. Klicka på Festarangör. Bröllopsbestyr. |
||
| Partnerskap | topp | |
| Partnerskap kan ingås av par
som är av samma kön Ceremonin utföres av domare i tingsrätt
eller annan av länsstyrelsen förordnad registreringsförrättare,
som det heter. Vigselförrättare har ingen skyldighet att
registrera partnerskap. Reglerna som gäller för äktenskap gäller i princip även för partnerskap. Men du kan hitta mer om detta i partnerskapslagen (1994:1117) om registrerat partnerskap. Även hos RFSL som har en lättläst information om homosexuellas rättigheter. |
||
| Svensexa | topp | |
| Svensexa har anor från 1800talet. Den gick ut på att skämma ut och fylla den blivande brudgummen med alkohol och utsätta honom för diverse prövningar. Traditionen finns kvar fast man kanske inte tar till de allra grövsta upptågen. Nu är det kamraterna som bjuder brudgummen, från början förekom det bara i akademiska och militära kretsar. Där fanns det en stark kåranda och det var naturligt att fira av varandra när någon lämnade ungkarlslivet. I början av 1900talet spreds seden över landet och är en av de traditioner som överlevt in i modern tid. Klicka på Festarrangör. Bröllopsbestyr. |
||
| Toastmaster | topp | |
| Toastmastern är den person som tar hand om och under bröllopsmiddagen styr talen. Det är också toastmastern som skålar med gästerna. Toastmastern bör ni ha placerad vid placeringstavlan så att alla som vill hålla tal vet var de kan hitta honom/henne. Toastmastern tar även hand om alla telegram som kommit och läser upp dem vid valda tillfällen under middagen. Det kan ju vara lämpligt att toastmastern rådgör med serveringspersonalen om lämpliga tillfällen för talen så inte glassen smälter. | ||
| Tärna | topp | |
| Är ofta en syster eller nära väninna till bruden. Tärnorna hjälper bruden med alla bestyr under bröllopsdagen. De står vid sidan av altaret under vigselakten och den ena håller brudbuketten Tärnorna går efter brudparet in i kyrkan tillsammans med maskalkar. Enligt tradition brukar tärnor hjälpa till med brudklädseln. | ||
| Värd | topp | |
| Om man följer traditionen är det brudens föräldrar som är värdar. Det är brudens far som håller välkomsttalet och skålar för brudparet. Om ni själva står som värdpar på inbjudan, är det en bra idé att engagera någon lämplig person/personer till att föra brudparets talan under festen. | ||
Sammanställt av Bengt Bengtsson 2005
| Annonser |
